Teknikföretagen: Sverige konkurrerar med sin kompetens

Kompetensförsörjning i industrin handlar inte bara om att fylla lediga roller. För många företag påverkar tillgången till rätt teknisk kompetens var de kan växa, investera och utveckla sin verksamhet. Det menar Camilla Georgsson, enhetschef inom kompetensförsörjning på Teknikföretagen.

– Tillgång till rätt kompetens är avgörande när företagen väljer var de ska förlägga verksamhet eller på annat sätt investera här. Sverige konkurrerar med sin kompetens och företagen befinner sig på en global marknad, säger Camilla.

Det gör kompetensfrågan större än rekrytering. Den påverkar Sveriges konkurrenskraft, företagens investeringsvilja och möjligheten att fortsätta utveckla avancerad teknik i Sverige.

– Vi har en otroligt fin tradition av att vara ett ingenjörsland, men det har vi också jobbat hårt för. Det är ett samspel mellan politik och näringsliv som behövs, och man ska komma ihåg att svenska teknikföretag står för 43 procent av Sveriges totala FoU-investeringar, säger Camilla.

På A-hub möter vi ofta företag som står mitt i den här typen av frågor. Det kan handla om affärskritiska rekryteringar, men också om att förstå hur kompetensbehov förändras när teknik och organisation utvecklas. I många fall räcker det inte att utgå från gamla kravprofiler. Rollen kan ha samma titel som tidigare, men kräva en annan kombination av tekniskt kunnande, samarbetsförmåga och förståelse för verksamheten.

Roller förändras även när titlarna består

Camilla beskriver en industrimarknad där behoven ökar tydligt i sektorer som försvar och energi. Samtidigt är bilden mer nyanserad än att alla tekniska roller rör sig åt samma håll.

– Självklart ökar behoven i de sektorer som växer starkt, så som försvar och energi, i en bredd av roller. Inom hela industrin är det fortsatt stor efterfrågan på kvalificerade yrkesarbetare, där det är riktigt svårt att rekrytera till exempel CNC-operatörer och svetsare. Samtidigt ser vi att efterfrågan på exempelvis juniora programmerare har minskat, säger Camilla.

Det viktiga är inte bara vilka roller som efterfrågas, utan hur innehållet i rollerna förändras. Digital kompetens, programmering och förmågan att förstå data blir viktigare i fler delar av industrin. Samtidigt behöver tekniska specialister ofta kunna röra sig närmare verksamhet, processer och samarbete.

– Övergripande kan man säga att industrin fortsatt har en stor efterfrågan på traditionella roller, men att de kompetenser som arbetsgivarna efterfrågar hos dem som har de här rollerna börjar förändras. Vi ser till exempel att kompetenser som tidigare mer förknippats med tjänstemannaroller, så som programmering, nu behövs i hög utsträckning hos exempelvis operatörer. Gränserna mellan roller är inte längre lika tydliga, och företagen behöver ofta såväl teoretiska praktiker som praktiska teoretiker, säger Camilla.

Den formuleringen fångar mycket av det som gör kompetensförsörjningen svårare för många företag. Behovet handlar inte alltid om att hitta en viss titel, utan om att förstå vilken kombination av kunskap som faktiskt behövs i uppdraget.

AI förstärker den utvecklingen, men Camilla är tydlig med att förändringen ser olika ut beroende på var i industrin man befinner sig.

– Företagen anger också att AI-kompetens krävs eller kommer att krävas i en rad roller, men att den typ av kompetens det handlar om beror på var i industrin man befinner sig och vilken funktion man har. Just nu skiljer sig också AI-tillämpning och AI-användning mycket åt företagen emellan. Det riktigt stora skiftet har vi inte sett än, säger Camilla.

Det är en viktig nyans. AI förändrar kompetensbehoven, men inte på samma sätt överallt. För vissa företag handlar det om avancerad teknikutveckling. För andra om att förstå hur AI kan användas i befintliga arbetssätt, processer eller beslutsstöd. Det gör också att kompetensförsörjningen blir mer situationsberoende. Samma titel kan betyda olika saker i olika verksamheter.

Ingenjörsrollen blir bredare

En av de tydligaste förändringarna handlar om ingenjörsrollen. Teknikföretagen beskriver ofta behovet av en T-formad profil: en person med stark teknisk och matematisk grund, men också med bredare förmågor som gör att kunskapen kan användas i fler sammanhang.

– Samhällsutmaningarna blir alltmer komplexa och vi måste i allt högre utsträckning arbeta tillsammans för att möta dem – i arbetslivet såväl som i samhället i stort. Ofta pratar vi om att ingenjörer behöver ha en T-formad profil. Det innebär att de behöver ha en gedigen kunskapsbas, med ett starkt tekniskt och matematiskt kunnande, men att de också behöver ha övergripande och tvärgående kompetenser, säger Camilla.

Hon beskriver det som värdeskapande förmågor. Det handlar om att kunna använda sitt tekniska kunnande på ett sätt som får effekt i verksamheten.

– Företagen efterfrågar ingenjörer med en stor portion värdeskapande förmågor, det vill säga de förmågor som gör att man så att säga kan ”överföra och översätta” sitt tekniska kunnande och sin expertis så att det skapar värde i verksamheten. Här menar vi till exempel analytisk förmåga, projekt- och processledning och samarbetsförmåga, men också sådant som att kunna ha ett helhetsperspektiv, säger Camilla.

Det här påverkar hur företag behöver tänka kring rekrytering och utveckling. Utbildning och erfarenhet spelar fortfarande stor roll, men det räcker sällan att enbart matcha titel, bransch och antal år i en roll. Företag behöver förstå hur personen arbetar, hur snabbt den kan lära nytt och hur väl den kan omsätta sin tekniska kunskap i ett större sammanhang.

– Förmågan att lära om och lära nytt är högt värdesatt av företagen. Det är inte konstigt, eftersom vi alla kommer att behöva fylla på med kompetens under livet och arbetslivet. Det innebär också att den som tar ett eget ansvar för att hänga med i utvecklingen och identifiera sina egna kompetensbehov kommer att ligga steget före, säger Camilla.

I debatten om AI finns ibland en tendens att beskriva ingenjörsrollen som om den står inför ett enkelt före och efter. Camillas bild är mer nyanserad. Rollen kommer att utvecklas, men behovet av ingenjörskunnande består.

– Just nu pågår, av förklarliga skäl, en debatt om ingenjörsrollen i ljuset av AI. När vi pratar med företagen om detta ser de att ingenjörsrollen kommer att utvecklas, men de ser fortsatt stora behov av ingenjörskunnande i sina verksamheter, säger Camilla.

Ett utbildningssystem byggt för en annan tid

När andra länder satsar kraftigt på STEM-kompetens ökar trycket på Sverige att agera. Camilla menar att det behövs både långsiktiga satsningar på teknik och matematik i skolan och snabbare insatser för dem som redan är mitt i arbetslivet.

– När teknikutvecklingen nu går rasande fort och andra länder satsar kraftigt på att öka STEM-kompetensen hos befolkning och arbetsstyrka så riskerar Sverige att halka efter. Då behöver vi göra såväl långsiktiga satsningar, som att satsa på teknik och matematik i skolan och stärka upp investeringstunga utbildningar på alla nivåer, som snabbare insatser som att tillse att det finns flexibla och relevanta kurser för att ta del av för dem som är mitt i arbetslivet, säger Camilla.

Här finns en av de större systemfrågorna. Utbildning kan inte längre ses som något som sker en gång, innan arbetslivet börjar.

– Vi har ett utbildningssystem som är skapat i och för en annan tid, när utbildning mer sågs som något som man ägnade sig åt innan man klev in i yrkeslivet. Så ser det inte ut längre. Då behöver också utbildningssystemet hänga med, säger Camilla.

Det betyder inte att utbildningarnas kärna ska försvinna. Snarare handlar det om att utbildningssystemet behöver bli bättre på att möta ett arbetsliv där kompetens byggs på löpande. För företag som verkar i teknikintensiva branscher blir det avgörande att kunna fylla på, växla och utveckla kompetens i takt med att behoven förändras.

Camilla lyfter också gymnasieskolan som ett område där det kan finnas skäl att tänka om. Inte för att göra alla utbildningar likadana, utan för att fler unga ska kunna hålla dörren öppen för teknik- och industrirelevanta vägar längre.

– Företagen efterfrågar teoretiska praktiker och praktiska teoretiker. I många år har det bedrivits otaliga kampanjer för att få unga att välja yrkesutbildningar på gymnasiet, men de önskade effekterna har i stort uteblivit. Kanske är det dags att tänka om, och inte ha lika strikta uppdelningar mellan teoretiska program och yrkesprogram? säger Camilla.

Sverige behöver en tydligare riktning

För Teknikföretagen handlar frågan till sist om helheten. Camilla efterlyser ett mer samlat grepp om vilken kompetens Sverige behöver för att stå starkt i den globala konkurrensen.

– Något vi saknar i dag är ett övergripande tänk kring vilken kompetens och kunskap Sverige som land behöver för att stå oss starka i den globala konkurrensen och kunna möta samhällsutmaningarna. Allt från försvar och resiliens till digitalisering och AI kräver kunskap, säger Camilla.

I dag planeras och dimensioneras olika utbildningsformer ofta fristående från varandra. Det riskerar att skapa överlapp på vissa områden och luckor på andra.

– Det blir inte bra om flera aktörer i systemet gör för mycket av samma sak eller, tvärtom, om viktiga områden faller mellan stolarna för att ingen tar ansvaret. Från Teknikföretagen vill vi se ett strategiskt grepp om kompetens, som tas av regionala och nationella aktörer tillsammans – företag, regioner och utbildningsanordnare, säger Camilla.

Även internationell kompetens är en del av den riktningen. Svenska teknikföretag verkar på en global marknad, och konkurrensen om kompetens väntas inte minska. Då behöver Sverige både utbilda fler här hemma och vara attraktivt för människor med teknisk kompetens från andra länder.

– Våra företag behöver både fler inhemskt teknikutbildade och internationell kompetens. Företagen behöver stabilitet och förutsägbarhet. När regelverk ändras snabbt eller när villkoren upplevs osäkra blir det svårt både att rekrytera och även att konkurrera internationellt. Vi ser inte att den globala konkurrensen om kompetens kommer att minska, och då blir det ännu viktigare att ha en tydlig nationell riktning för att stärka Sveriges attraktionskraft, säger Camilla.

När industrins roller förändras behöver även sättet vi pratar om kompetens förändras. Det handlar om mer än att fylla enskilda vakanser. För företagen är kompetens en förutsättning för investeringar, innovation och långsiktig konkurrenskraft.

För Sverige blir frågan större än arbetsmarknaden. Den handlar om vilken teknisk förmåga vi vill kunna bygga vår framtid på.